100 dagar och bungy jump
Idag har vi varit på resande fot i 100 dagar. 100 dagar?! Vi låg på stranden idag och blev sentimentala. Tänkte på när vi stod på Arlanda pirriga, nervösa och helt ovetandes om vad som väntade oss. Och idag, 100 dagar senare, bär vi på ett bagage med fler erfarenheter, galenskaper och upplevelser än vad vi någonsin kunnat föreställa oss. För att inte tala om alla människor vi träffat. 23 dagar återstår och vi ska ta vara på tiden till max.
Så, förrutom att vi firar 100 dagar på resande fot startade jag även dagen med att HOPPA BUNGY JUMP!!!!! Fyfan alltså. Sekunden innan jag hoppade frågade jag verkligen mig själv vad jag höll på med. Men jag har pratat om att hoppa så himla länge och Koh Samui är enda stället som skyltat om Bungy Jump, så kände lite att det var nu eller aldrig. Amanda agerade både stöd och kameraman så fick hoppet på bild och film. Betalade även lite extra för att ha kamera på mig när jag hoppade så har två filmer ur olika vinklar :-)
Och hur var det då? Kan ju säga att jag vaknade med handsvett imorse. (Spontanbokade igårkväll så det var inte lätt att sova kan jag lova). Frågade Amanda om hon också hade handsvett varpå hon svarade: "Haha Emelie, vi bor i ett ac rum. Klart jag inte svettas. Du är nervös bara". Ja jag var äckligt nervös men jag hade bestämt mig för att hoppa och det gjorde jag också. Skrek som en stucken gris och adrenalinkicken var total. Nu känner man att man lever.
Och förlåt mamma och pappa och mormor (som jag vet oroar sig mest) för att ni har en galen dotter och barnbarn...Tyvärr något ni får leva med 😊
Annars har dagen spenderats på stranden och efter middagen avnjöt vi varsin iskaffe och fortsatte fylla i vår bucketlist och alla +/- på de senaste ställena vi besökt. Detta är något vi gjort sen start, så himla roligt att se tillbaka på allt.
Imorgon lämnar vi Lamai och Koh Samui för Surat Thani. Färjan går vid två så vi får se när vi är framme.
Kramis
Emelie
Förberedelser innan hoppet
Här faller jag 50 meter
